Fyra planeter till. Det är vad som skulle behövas för att ge all världens människor en materiell standard på Europas nuvarande nivå. Åtminstone med den teknik som nu finns för att producera välfärd ur jordens råvaror.
Det är förstås en alldeles ohållbar utveckling. Vi har ju bara en jord.
Utmaningen har många dimensioner. I vår redan så rika del av världen handlar det ofta om bristen på tid för eftertanke, för barn och familj. En ensidig materialism på bekostnad av kultur, andlighet och livskvalitet. Och sambandet är tydligt: Stressad människa betyder en stressad jord.
En majoritet av mänskligheten lever med helt andra bekymmer. 800 miljoner går hungriga varje dag. Två miljarder saknar elektricitet. Tre miljarder, varannan världsmedborgare, tvingas nöja sig med hundra liter vatten per dygn, för matlagning, hygien och odling (vår svenska medelförbrukning ligger på 800 liter). Och allt detta, trots att det ju faktiskt finns resurser för att skapa en rättvis värld.
Världen kan inte vänta, förändringarna måste komma nu. Det handlar inte bara om politik, ekonomi och ledarskap. Vad som också krävs är ett slags mental och andlig förnyelse inom varje människa, en förnöjsam livshållning inte minst bland oss som redan njuter denna världens goda i rikt mått.
Ljumma majmorgnar har jag för vana att då och då slå mig ner under min favoritek, född ur ett ollon på 1600-talet. En ärrad, djuprotad gamling, höghus för minst tusen olika sorters kryp, insekter och fåglar. Sinnebilden för erfarenhet och framtidstro.
En hel del positiva ting har faktiskt skett eller är på gång: demokratin har, om än med kvardröjande brister, segrat i många tidigare diktaturer. Medel-livslängden stiger. Forskare understryker att mänskligheten aldrig haft större möjligheter att lösa sina problem än idag.
Vi måste tänka globalt – men förändra lokalt. Det är bara fantasin som sätter gränsen för vad vi kan åstadkomma om vi går samman kring goda initiativ.