Förra vekan la den rödgröna regeringen fram sin höstbudget. ”Historiens grönaste”, sa klimatminister Isabella Lövin. Men skrapar man lite på ytan är siffrorna inte fullt så imponerande som retoriken vill ge sken av:
• Klimat och miljö får 12,9 miljarder 2017-2020. Men, observera, bara 3,3 av dem får användas under de två kommande åren. Resten, drygt 9 miljarder skjuts till tiden efter valet 2018 – och en ny regering som kanske har helt andra ambitioner! För 2017 går 2 av 24 budgetens reform-miljarder till klimatet, alltså 8 procent. Mycket?
• Sveriges största klimathuvudvärk handlar om hur vi skall ställa om vägtrafiken från fossilt till förnybart. Här är kalla fakta: 33 procent av våra årliga klimatutsläpp kommer från bilar, bussar och lastbilar, varav 94 procent fortfarande rullar på bensin och diesel. Men – och det har riksdagen bestämt – redan 2030, om tretton år och 3 månader, skall vår svenska vägtrafik vara oberoende av fossila bränslen! Om vi skall lyckas måste pengarna vara större, satsas nu – och få rätt fokus. 800 nya miljoner i så kallat supermiljöstöd beskrivs som viktig men är faktiskt av mindre betydelse i det stora hela. Vad som krävs är två systemförändrande strategier:
1. Ett fordonsskattesystem som ekonomiskt gynnar alla bränslesnåla nybilsköp och gör de törstiga dyrare. Ett system vi föreslog i Oljekommissionen där jag var sekreterare – för tio år sedan.
2. Stora snabba pengar för att säkra järnvägens framtid, både för person- och godstransport. Att hitta morötter som äntligen får åkarna att vilja flytta gods från väg till räls. Finns det löften om detta i budgeten? Knappast. Och först 2019-2020 kommer de ca 6 miljarderna till järnvägen. Aldeles för lite om vi ska få våra tåg att komma i tid – idag sämst i EU – och kunna leverera sina tjänster på ett tryggt sätt.
Samhällsekonomiskt och för klimatet är det en gåta att regeringen – mitt i högkonjukturen – håller inne med de avgörande pengarna. Men troligen är det valrörelsen som redan börjat. Finansministern vill 2018 gärna kunna visa upp en budget i balans, och att hon hushållat klokt med statens pengar. Samtidigt kan de klimatsatsningar man lat in för 2019 och 2020 då presenteras som ett vallöfte inför nästa mandatperiod.