Förra lördagen på torget – inför en hundrahövdad, entusiastisk publik – korade jag tillsammans med mina juryvänner Tanja och Hannes två välförtjänta Ljushuvuden i vår bygd.
”Ljushuvuden i Ljungskile 2016” koras Marita Svantesson och Ingemar Nordmark från Ljungskileortens Hembygdsförening. De får utmärkelsen för sitt trofasta, oförtröttliga och engagerande arbete med att kasta ljus över bygdens historia och därigenom även hjälpa oss ortsbor till förståelse av nuets villkor och morgondagens utmaningar.
Marita är sedan många år huvudansvarig för den kreativa föremålsinsamlingen, uppbyggnaden och driften av Ljungskile Hembygdsmuseum, öppet för alla och med regelbundet fokus på skolelever.
Ingemar har med stor noggrannhet systematiserat och tillgängliggjort Hembygdsföreningens digra bildarkiv för en intresserad allmänhet och fortsätter också att med sin kamera dokumentera viktiga skeenden i vår bygd”.
Veckan efter torg kom inlägg på Facebook från folk som undrar varför vi valt att kalla utmärkelsen för ljushuvud”; ordet har ju normalt sett en lite negativ klang. Inför premiären i fjol var vi givetvis medvetna om detta men ville skoja lite med begreppet och fylla det med positivt innehåll. Den som utses får ju också en vacker rund lampglob på fot, ett ”ljushuvud”, för övrigt skänkt av Ljungskile El & fritid.