Nyårsafton igen – och tid att skåla för hälsan och kärleken, karriären och lyckan. Det goda livet i den lilla världen.

Och för den stora värld som också är vår – vad vågar vi hoppas på? Efter en svart höst med miljoner på flykt undan krig och förnedring. Med brutal terror mot våra öppna samhällen. Och högernationalistiska rörelser som hotar slita sönder demokratin i det Europa som efter Berlinmurens fall så unikt kunnat byggas i samförstånd och fred.

Mörker och ljus. Årets Nobelpris speglar den mänskliga naturens komplexitet och kluvenhet. Å ena sidan medicinpristagarnas underbara upptäckter som ger oss möjligheter att förstärka det goda inom oss, viljan att öva empati mot utsatta medmänniskor. Å andra sidan litteraturpristagarens fasansfulla rapport från helvetets förgårdar; ”länge ville jag inte tro att människan är så fruktansvärd”.

Den finlandssvenske filosofen Georg Henrik von Wright varnade för den ”vanmaktens optimism” där politikerna inbillar oss att marknadens eviga tillväxt löser alla problem. Mot detta ställer han en ”provokativ pessimism” som ser världen i vit-ögat och just därför kan förändra den.

Kyrkofadern Augustinus på 300-talet – gamängen som blev teolog – pekade på hoppet som den viktigaste kategorin för vår mentala och fysiska överlevnad, till och med större än kärleken: ”Hoppet har två vackra döttrar i världen, Förnuftet och Modet. Förnuft, så att det som inte bör ske inte sker, och mod så att det som bör ske kan ske”.

Mitt i den brutala hösten har det glimrat till av sådant förnuft och mod. Ta de tusentals européer som mötte utmattade och rädda flyktingar med mat och tröst. Ta FN:s generalförsamling som i september efter påven Franciscus bejublade tal antog 17 nya globala hållbarhetsmål, till exempel att utplåna fattigdom och hunger till 2030, en högst realistisk vision. Eller tänk på FN:s klimatkonferens i Paris som trots allt blev den vändpunkt vi längtat efter.

Världen står förvisso inför ofattbara utmaningar. Men den går alls inte bara åt fel håll: En miljard fattiga har på bara femton år lyfts upp ur fattigdom till ett bättre liv. Nio av tio barn får gå i skolan. Klimatutsläppen minskade i år, för första gången –trots att den globala BNP:n ökade.

Löftesrikt – men vill vi tro på good news? Internationella Gallupinstitutet undersöker hur folk i långt över hundra länder tänker om framtiden för jorden och mänskligheten. Siffrorna visar att världens mest pessimistiska människor dessvärre finns i Västeuropa; vi underskattar systematiskt de globala framsteg som faktiskt görs. Det borde vi ändra på.

Nyårsafton igen – och tid att förundras över den storslagna värld som vetenskapen lär oss alltmer om! Skål för våra sinnrika kroppar av urgammalt stjärnstoft! Skål för vår gemen- samma afrikanska urmoder. Skål för de på decimalen fininställda naturkonstanter som uppstod i Den Stora Smällen – och som gör just detta universum möjligt. Med vår blågröna planet, livet och vi själva.

För mig ljuder en sakral ton i allt detta. Som stämmer till ödmjukhet och vördnad. Och förtröstan.

Gott nytt år!