Biolog & Författare

Jag stannar kvar i Svenska Kyrkan!

Henrik Sundström, tidigare moderat kommunstyrelseordförande i Uddevalla, tillhör nu de cirka 0,78 procent av svenska folket som årligen väljer att lämna Svenska Kyrkan. Häromdagen gick han ur. Och skrev att droppen var när ärkebiskopen inte offentligt uttalade sin avsky för det brutala mordet på en katolsk präst i franska Rouen.

Jag delar Henriks kritik av detta. Men inte när han sedan fortsätter: ”Jag vill stå upp för min kristna tro. Eftersom det är uppenbart att svenska kyrkan inte vill detsamma så går vi härmed skilda vägar”. Och: ”Det kristna budskapet har ersatts av ett misch-masch av marxism och identitetspolitik”.

Marxism? En kyrka som inte står upp för sin tro? Jag tar mig för pannan: Är det alltså därför som 6,2 miljoner svenskar fortfarande vill vara medlemmar? Är det därför Kyrkan under 2015 hade totalt 4,2 miljoner högmässobesök? Och 5,4 miljoner i dop, konfirmation, begravning och vigslar? Är det därför Kyrkan varje vecka samlar 97 000 körsångare? Och bedriver en uppskattad diakonal verksamhet för ensamma, sjuka och krisdrabbade? Är det därför Fredrik Reinfeldt inför valet 2014 av präster och diakoner rönte högst förtroende bland partiledarna? Marxism?

Sundström tycks också mena att dialogen med människor av annan tro, till exempel muslimer, innebär att Kyrkan ger upp sin kristna bekännelse. Han skriver: ”…kampen har oförtrutet förts för att befria kyrkan från kristendomen, av såväl politiker som av en rad samarbetsvilliga präster, biskopar och ärkebiskopar”. Häpnadsväckande påståenden.

Jag är själv ofta kritisk och otålig och tycker att Svenska Kyrkan måste bli djärvare. Men efter många års engagemang både nationellt och lokalt hyser jag trots allt förtroende för henne. Kyrkan är heller inte alls bara sin ledning; viktigast är ju arbetet i de 1 400 lokalförsamlingarna runtom i landet. Till exempel i Ljungskile, Sundströms och min hemförsamling, med trosstärkande gudstjänster, livfull verksamhet och förtroendevalda av olika politisk färg. I våras firade vi en ny mässa om ”vår stund på jorden”, med totalt 600 personer närvarande.

Kyrkans Tidning visar i en aktuell enkät bland 500 präster och diakoner att de etiska frågor de för närvarande rankar högst är arbete, flyktingomsorg och ansvar för skapelsen. Helt i linje med Luthers så kallade kallelselära att evangeliets budskap ska levas ut i vardagen, i hemmet, på jobbet, i skolan. Varje arbetsuppgift är lika viktig i Guds rike, underströk Luther; det är en ”gudstjänst”!

Jag respekterar givetvis Sundströms uttåg, men beklagar det samtidigt. Själv är jag kvar för att tillsammans med tusentals andra bidra till att göra Kyrkan mera trogen sin bekännelse och uppgift i en vilsen och uppfordrande tid.