Biolog & Författare

Upplopp om Trump förlorar? Min USA-krönika i dagens Bohusläningen

”Trumps kärntrupper? Många känner sig svikna av politiker och myndigheter, de har aldrig blivit sedda eller avlyssnade. Och så kommer en miljardär, en mäktig affärsman och säger det de länge velat höra: Jag kan och ska fixa dina problem, lita på mig, rösta på mig!”

Det är Maripaz Alvarez förklaring till republikanen Donald Trumps osannolika framgångar i presidentvalskampanjen. Sexisten, rasisten, nolltaxeraren som bland annat förolämpat mexikanare i gemen, sådana som tjugoåriga Maripaz. Hon gäststuderar här på Gustavus Adolphus, ett college söder om Minneapolis som för hundrafemtio år sedan grundades av en svensk. Vi sitter i den stora ljusa matsalen, idag nästan tom eftersom studenterna har höstlov. Här bor och studerar 2 300 ungdomar i åldrarna 18 till 22 från hela USA; just nu även 15 svenskar. Man kan ta examen i allt från filosofi, kemi, statsvetenskap och religion till litteratur, historia, gymnastik och, yes you name it. Här samlas årligen forna nobelpristagare till konferens. Och colleget har egen symfoniorkester!

Det är en solmättad oktoberdag med glödande röda och gula löv i parken utanför. Men Kate Knutsson, professor i statsvetenskap, är orolig: Om Trump förlorar valet 8 november – vilket nu är alltmer troligt – är hon rädd att hans mest besvikna sympatisörer ställer till bråk, upplopp, kanske med vapen. En inhemsk terrorism.

Hennes pensionerade kollega, den svenske litteraturprofessorn Roland Torstensson, bondson från en liten by i Småland. är mer optimistisk: Jag tror att Hillary Clinton som president kan läka de öppna sår vi nu ser i den amerikanska nationen. Hennes fördel är paradoxalt nog att många tycker illa om henne och inte förväntar sig särskilt mycket – just därför kan hon överraska positivt. Glöm inte att hon är en erkänt duktig förhandlare med årtionden av politisk hantverksskicklighet i bagaget.

Samma förhoppning hyser Ronald Pullman, kommuntjänsteman från en liten stad söder om Chicago. Vi har inte hämtat oss från inbördeskriget än, säger han lite dramatiskt när jag träffar honom i ”Karl Oskar och Kristinas” invandrarbygd norr om Minneapolis, ett område fyllt av svensk-amerikanska från den stora immigrationen 1850-1910. Ronald förklarar: Bland republikanska grupper finns fortfarande en slumrande rasism som vi nu ser komma upp till ytan. Men de liberala krafterna har gemensamt intresse att motverka klyftorna, girigheten, egot. Jag tror vi kommer att lyckas.