Biolog & Författare

Upp till kamp mot plast i havet!

Vårt hem i universum borde egentligen kallas Planeten Havet – 70 procent av ytan är ju täckt av oceaner!

Vi älskar att bada, segla och fiska där. Men haven är mycket mer än så. Det var i dem som livet uppstod en gång för drygt fyra miljarder år sedan. Och utan hav skulle ingen av oss kunna leva idag:

• De reglerar klimat och väder.
• De är ett gigantiskt skafferi av proteiner och andra näringsämnen.
• De dunstar vatten som sedan, avsaltat, regnar ner över jordens åkrar och betesmarker och ger oss och andra organismer föda för överlevnad.
• De ger jobb och utkomst för hundratals miljoner människor.
• De är transportleder för 90 procent av allt gods som fraktas i världen.

Sedan ett halvsekel diskuterar vi också havens miljöproblem: överexploatering av torsk och annan matfisk, övergödning, förgiftning, försurning, uppvärmning, nedskräpning, oljespill. På senare år har ett nytt hot seglat upp: Plasterna som hamnat i havet! 80 procent av dem spolas ut från land.Det är tunna plastpåsar, butikskassar och annat emballage. Vågorna sliter sönder dem i allt mindre fragment; kräftdjur och fiskar förväxlar dem med mat!

Till sist har de blivit millimeterstora plastbitar som spolas genom musslor och snäckor. Men sådana mikroplaster läggs också medvetet in som ”skrubbmedel” i bland annat tandkräm och kosmetika (välj därför Bra miljövalsprodukter!) De finns i fleecetröjor och andra textilier, i båttampar och konstgräsmattor. Efter användningen sköljs de slutligen ut i havet. Där kan de dels täppa till djurens gälar och orsaka syrgasbrist, dels hamna i magtarmsystemet och rubba ämnesomsättningen. Men det finns faktiskt ännu en alarmerande effekt: På plastytorna fäster ofta giftiga ämnen, till exempel rester av DDT, PCB och andra organiska fettlösliga molekyler som kan finans i vattnet.

Det är hög tid att världens länder enskilt och tillsammans agerar! Annars kan det, som en biolog nyligen skrev, finnas mer plast än fisk i oceanerna om 30 år. Somliga länder har klokt nog förbjudit bärkassar och andra plastpåsar, till exempel Bangladesh, Kenya, Taiwan, Rwanda.

I Frankrike råder från 1 januari 2017 totalförbud mot plast i handeln. Sydafrika har gått ett steg längre: Handlare som lämnar ut plastpåsar straffas med böter eller rentav fängelse.

Sverige då? Här förbrukas årligen 1,3 miljarder plastbärkassar, det vill säga 198 kassar per person och år. EUs gemensamma mål är max 90 kassar/person 2020 och 40 kassar 2025. Hur ska vi nå dit? Naturvårdsverket föreslog att plastkassar i svenska butiker ska kosta 5 kronor. Men regeringen valde tyvärr en lamare väg: Från 1 juni ska varje butik informera kunderna om problemen med plast. Vissa kedjor som H&M har därför valt att införa ett eget tuffare pantsystem.

Plast i havet var en av de stora frågorna på FN:s havskonferens i juni, ett initiativ från Sverige och Fidji. Men alla kan vi ju agera, i dag och alla dagar – genom att rensa ut så mycket plast vi kan i vårt hushåll. Och bära hem varorna i samma egna kasse!

Trevlig sommar!