Biolog & Författare

Valborgsmässoafton: Naturens ordning gör oss ödmjuka

Kära vänner, låt oss hylla Nordsjöns alger för att våra hjärtan slår – så att vi kan sjunga, hurra och fira våren här i kväll. Att vi håller värmen, att blodet susar runt till våra 60 000 miljarder celler. Allt detta tack vare syret – som till sjutti procent produceras i gröna små växter i havens ytskikt, kanske hundra mil härifrån. Det är därute våra liv börjar, alldeles bokstavligt.

Så här skulle jag börja mitt Valborgstal i kväll. Och fortsätta: Tacka också markens maskar, kryp och bakterier för att du finns till. Jo, för också det är ju alldeles sant: Det är de små under jorden, de osynliga under våra skosulor som gör mull av allt som dött så att vi människor kan odla, skörda, äta och leva. Utan dem hade vi inte en chans. Bara här där vi står runt elden ringlar just nu hundratusentals sinnrika daggmaskar omkring nere i marken, dränerar, luftar och göder.

Visst är vi, Homo sapiens ett unikt däggdjur med allt vad vår makalösa storhjärna förmår skapa: språk och litteratur, teater och konst, andlighet, politik, elektronik. Och resor till Mars! Ändå lever vi inte en endaste sekund utan de gröna växternas försorg, i hav och på land. De har den avgörande livskompetens vi saknar: Att fånga solens ljus och genom fotosyntesen producera mat, skog, energi, material, ekonomisk tillväxt. Mina vänner, välfärden skapas i grunden inte i företagen eller på Börsen utan i planetens sinnrika ekologiska system!

Valborgsmässoafton är en kväll att njuta av koltrastsång och vitsippor, av vårens dofter och skönhet, av varandras kärlek och gemenskap. En kväll att fira att vi människor är barn av moder jord, släkt med allt levande, formade av atomer som nyss varit byggstenar i älgar, träd, grodor och vad ni vill. Det är som den vackraste poesi men också modern naturvetenskap.

Vi mår väl av att förstå och glädja oss åt att tillvaron är äldre, större och mer fascinerande än vi kan ana där vi kämpar på i vår lilla privata vrå. Det är hälsa till kropp och själ. Det är ödmjukhet. Och förundran som ger kraft och engagemang till alla utmaningar som väntar i stort som smått.

Budskapet till oss i kväll – och i morgon på Första maj – borde därför också vara att vi försöker leva våra liv materiellt enklare och varsammare. Och att vi skärper politiken så att Sverige blir en mera hållbar och solidarisk nation i världen.