Biolog & Författare

Midsommarängens budskap till oss alla

Jo, skolan, vården, integrationen och klimatet är de viktigaste utmaningarna inför valet. Men själv jag brinner också sedan länge för en fråga som nästan alltid glöms bort: Kampen för öppna landskap och en levande landsbygd.

På fredag är det redan midsommarafton igen. Som vanligt kommer jag att ströva en stund bland prästkragar, blåklockor och surrande humlor. Och förundras över de skimrande juveler vi ännu har kvar i äng och hage. Dessa vårt melankoliska barrskogsrikes ljusa ögon, myllrande av växter, kryp, insekter, fåglar. Poeternas och konstnärernas landskap, ruvande på tusen år av svensk historia, örtmedicin och gammal folktro.

Den biologiska mångfalden är rikare och vackrare här än någon annanstans. På varje kvadratmeter välbetad grässvål kan det finnas uppemot 40 olika örter, ormbunkar och gräs. Underbar natur, utbrister vi och tar picknick i kohagen. Men vi kunde lika gärna säga kultur. För utan människan och hennes djur skulle naturen här se helt annorlunda ut. En positiv påminnelse om att vi inte bara förstört utan även berikat naturen.

Det är också gott att veta att mjölk, ost och kött från sådana här marker alstrar mindre klimatpåverkan. Just därför är det extra orimligt att djurhållningen i Sveriges skogs- och mellanbygder, exempelvis här i Bohuslän och Dalsland, stadigt är ”på utdöende” – om inget dramatiskt görs! Det betyder bland annat allt färre mular i naturbetesmarkerna. Och när betet minskar eller upphör gynnas hundkäx och nässla som i sin tur tränger ut de gamla nordiska ”folkviseblomstren” mandelblom, kattfot, blå viol och andra. Sedan kommer snart buskar och gran. Borta är skönheten, trivseln och den turistiska attraktionskraften.

Vill vi verkligen detta? Sannolikt inte. Men våra alltmer urbana politiker tycks ha tappat greppet. Vad som krävs är en tuff landsbygdspolitik med en bred arsenal av åtgärder, som i Norge. Vi måste se till att valrörelsen handlar om detta – också.
Lokalt händer dock en del bra saker. I Fyrbodal finns naturbetesdrift, mejerier, slakterier och charkuterier. Och förstklassig grönsaksodling, viktigt för en klimatsmart konsumtion. Men politiken måste stötta bättre, med mer kommunal upphandling under nästa mandatperiod.

Såg ni Ulf Jonassons mästerliga tv-film ”Skogens vita konung” härom kvällen? En ljuvlig naturupplevelse – och samtidigt ett slags skogens och landsbygdens tysta protest mot storsamhällets ofta bullriga yta och febriga tempo. Bortom tätorterna finns livsvärden som också bör få utrymme i vår begrundan över vilket framtida Sverige vi vill skapa. Det behöver och får inte bli provinsiellt försnävande utan precis tvärtom: En källa till inkluderande nationell tacksamhet och glädje som gör oss mer öppna mot den stora världen och de utsatta människor som nu får möjlighet till en nystart i vårt land.