Tragedin i Örebro har berört oss alla in i hjärteroten. Vi följer nyhetssändningarna, ser bilderna om och om igen, sörjer med de gråtande och förtvivlade. Försöker förstå det ofattbara.
Sedan nyårsdagen har vi varje morgon vaknat till nyheter om skjutningar, sprängningar, ond bråd död. Det har blivit en kuslig ”normalitet”, ett land med permanent inhemsk terrorism. Vi förfäras och lägger det till handlingarna, vi orkar inte höra mera. För i morgon kommer ju nya hemska rapporter.
Örebro 4 februari 2025 kommer vi dock aldrig att glömma, dagen för det värsta enskilda våldsdådet i modern svensk historia. Ett existentiellt mörker sänkte sig över kungariket, just som efter mordet på Anna Lindh, dramat på norska Utöya, terrordådet på Drottninggatan.
”Vart tog det fina Sverige vägen, jag önskar att vi tillsammans bygger upp det igen”, sa drottning Silvia och satte ord på känslan vi nog alla bär på.
I skrivande stund vet vi inget säkert om motivet för 35-åringen i Risbergska skolan. Forskning visar dock, inte oväntat, att det kan handla om känslor av misslyckande, utsatthet och kanske psykiska problem. Hur svårt eller enkelt det är att skaffa vapen är avgörande.
Men det vore väl konstigt om inte också ”bakgrundsbruset” av våld och människoförakt i sociala medier, spel och filmer kan vara utlösande faktorer? Vad gör det med unga människor som sju, åtta timmar om dygnet hänger över dataspel där det gäller att döda så många människor som möjligt på kortast möjliga tid? Dessa spel borde vara förbjudna sedan länge!
Låt oss bredda perspektivet: Vad gör det med allas våra sinnen att leva i en tillvaro som på kort tid blivit alltmer galen och brutal? En värld med i grunden stora positiva möjligheter – men som nu slits isär av hjärtlösa, maktberusade män utan varje uns av empati och vilja till samarbete: En Putin med otaliga människors blod på sina händer. Lögnaren Trump som hotar med etnisk rensning. Krigsförbrytaren Netanyahu som lagt Gaza i grus. Miljardären Musk som i veckan – med Trumps goda inne – stoppade hela det amerikanska biståndet, 44 miljarder dollar till fattiga, törstande, hungrande, frysande medmänniskor.
Vad gör insikterna om allt detta elände med oss – på djupet? Denna ondska, för att tala med de gamla märgfyllda orden? Och vad kände vi när klimatforskarna häromdagen berättade att uppvärmningen av jorden och haven går mycket snabbare än vad vi tidigare trott? Mer uppgivna, kraftlösa? Cyniska? Kanske finns det ett sådant samband?
Vittnesbörden från Örebro visar dock att drottning Silvias vision om att återerövra ”det fina Sverige” lever och förverkligas. Att de goda krafterna är målmedvetna och starka. Att vi vill hitta ett lugnare, öppnare samtalsklimat. Ge våra unga omsorg och hopp. Och bygga samförstånd också i politiken. Där Sverige, a propos skolmassakern kan lära mycket av Finland, bl a vad gäller skärpta vapenlagar.