Medan vi tvåbenta däggdjur rusar runt i vår dagliga möda förbereder sig andra därute för en ny säsong av liv. Redan tidigt i ottan, i gryningens dunkel, spelar ”svarta urtidsdraken”, tjädern i den lavrika gammelskogen. När solen rinner upp drar koltrastmusiken igång. I dammar och diken gläfser åkergrodorna som små hundvalpar. Talgoxen höjer stämningen: sitt-sitt-tu, sitt-sitt-tu. Och alltihop handlar i grunden om kärlek och lust.
En härlig tid där all naturen skänker oss människor andrum och strimmor av ljus och hopp. Förundran i förskräckelsens tid.
”Har du glömt att skogen är ditt hem”, skriver Bo Setterlind, som ännu trettiofyra år efter sin död är en folkkär poet; ”att den djupa stilla skogen står och väntar på dig som en vän? Lämna stadens oro, kom till skogen åter, endast så kan du bli hel igen”.
Vi är ett skogsfolk, konstaterar Harry Martinson. Ord som inspirerade religionsvetaren och författaren David Thurfjell till titeln på sin bok Granskogsfolk 2020, nästan en ”kioskvältare”
Kanske är det också därför som en del ”vanligt folk” nu kastar sig in i debatten om hur den svenska skogen borde skötas. Somliga proffs och markägare är sura över detta, ”lägg er inte i det ni inte förstår”. Andra gillar det, som min gode vän, den Store Skogsentreprenören. Han äger mycket skog och är en lysande nytänkare.
Häromkvällen listade han fyra goda skäl att steg för steg lämna kalhyggesbruket (”trakthuggningen”) och skapa mer variationsrika skogar:
1. Det är bra för ekonomin.
Dagens ensidiga skogar av gran och tall är dåligt rustade för att möta effekterna av klimatförändringen – stormar, torka, skyfall, mögelsvamp, barkborre. Vi behöver snabbt satsa på en mix av andra skötselmetoder: plockhuggning, hyggesfritt med mera. Det säkrar lönsamheten!
2. Det är bra för klimatet
Träden bör få stå kvar i skogen 10 – 15 år längre innan de avverkas – och på så sätt hinna suga i sig mera koldioxid som annars skulle bidra till uppvärmningen. Lagra kolet i marken. Och i timret som blir till väggar och tak hus, som kanske blir hundra år. Klimatforskarna visar i en purfärsk studie att detta under de närmaste 50 åren är det absolut effektivaste bidraget från världens skogar för att hejda klimatkrisen. Det finns nu också äntligen ett system för att betala skogsägarna för detta. Men glöm inte att EU:s så kallade kolinlagringsdirektiv kräver att det sker. När träden sedan avverkas bidrar de med sina produkter till så kallade substitution, ersättning, av fossila råvaror med förnybara. Också en bra effekt.
3. Det är bra för den biologiska mångfalden
Så många som 999 skogslevande växter, svampar och djur är hotade, 394 av dem beroende på kalhyggesbruket, allt enligt Sveriges Lantbruksuniversitet (rödlistan 2020-2025) . Nya skötselmetoder behövs, liksom betydligt mer naturskog och urskogsartade områden måste skyddas.
4. Det är bra för människans hälsa och trivsel
Variationsrika vackra skogar för rekreation, friluftsliv och njutning är viktiga för folkhälsan, överallt men inte minst nära städer och samhällen.
