”Hur kan Israels premiärminister Netanyahu se sig själv i spegeln?”, dundrade Magdalena Andersson när hon i förrgår öppnade Socialdemokraternas partikongress i Göteborg. Netanyahu, som tillsammans med ledarna för Hamas är eftersökt för brott mot mänskligheten av den internationella brottmålsdomstolen. En person som bär ansvar för att drygt 50 000 människor – däribland många barn – dödats och 119 000 skadats på den sönderbombade Gazaremsan. Hittills. Och vars regering i elva veckor använt svält som vapen och satt stopp för omvärldens lastbilskaravaner med mat och förnödenheter.
Andersson talade om vår skrämmande tid i historien där våld och militär styrka – i Mellanöstern, i Ukraina – tränger undan den moraliska världsordning med diplomati och dialog som i decennier försöker skapa fred och förståelse mellan nationerna. En viktig inledning om behovet av ett enat Europa, med starkt militärt och civilt försvar för demokrati och frihet och för global solidaritet
Men om klimatkrisen, det andra förfärande hotet mot mänsklighetens framtid, sa Socialdemokraternas ledare ingenting! Inte en bokstav så långt jag hörde. Trots att klimatfrågan mer än något annat handlar om rättvisa och fred på en planet där de rika ländernas välfärdsutveckling alstrat det labila klimat som med värme, torka, orkaner, skyfall och översvämningar försvårar tillväxt och social utveckling i länderna söder om Sahara. En klimatkris som också vi nu känner av, i Europa, i Sverige. Inte ett knyst om detta alltså, från den person som kan bli Sveriges nästa statsminister. Hur är det möjligt?
I kongresstalets inrikespolitiska del lovade Magdalena Andersson full sysselsättning, arbetstidsförkortning och en storsatsning på välfärden – sjukvård, skola, äldreomsorg. Vår politik handlar om ett bättre liv för vanliga svenska familjer, sa Magdalena. Ett tryggare liv i en orolig värld. Men inte heller här ett ord om otryggheten där klimatförändringarna hotar vanliga villaägare att med översvämningar. Eller skogsägare med bränder i knastertorra marker. Eller kommunerna som nu klimatanpassar mot värmeböljor i åldringsvården, stormfällda träd i lekparken, skyddsvallar i båthamnar, skärpta byggnormer. Etc.
Det är obegripligt att Sveriges största statsbärande parti håller sig med en så underordnad klimat- och miljöpolitik. Inför valet 2026 är det ju öppet mål! Eftersom Tidömajoriteten med berått mod fattat beslut som förra året ökade Sveriges utsläpp med 6 procent. Och som bäddat så illa att Sverige missar samtliga klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Igår kom den trista nyheten att Green Cargo läggs ner, tungt gods på järnväg. Regeringens politik gör det lönsammare att köra långtradare på diesel.
Hoppet är att det bland de 4000 kongressmotionerna finns gröna krav. Bl a på en ny skogspolitik med EU-kravet på ökad kolinlagring och rikare biologisk mångfald, något som ju också är bra för ekonomin. En politik som S hittills sagt nej till. Och gjort upp med Moderaterna om!
STEFAN EDMAN