Regeringen har lagt sin höstbudget för beslut i riksdagen. 80 miljarder i ökat utrymme för olika reformer. Mer pengar till försvaret. Och skattesänkningar, mest till dem som tjänar mest.
Men hur mycket tror ni går till klimatpolitiken – skyddet mot det extremväder som nu alltmer drabbar också oss i Sverige? Värmeböljor, skyfall, översvämningar, raserade vägar och järnvägar och stormfällda skogar.
Hur mycket får skötseln av våra 5 200 naturreservat, som också ofta är populära miljöer för skönhetsupplevelser, fritid och rekreation? Saneringen av förorenade områden? Vården av den biologiska mångfald som i många fall är A och O för rent dricksvatten och bördiga matjordar?
Alltså: Hur mycket av de 80 miljarderna i höstbudgeten går sammanlagt till allt detta? Svar: 4 procent! Ja, du läste rätt: Fyra. Procent.
”Naturkris”, ryter Naturskyddsföreningen. Ett starkt ord men inte obefogat. Redan 2023 minskades klimat- och miljöbudgeten med 20 procent! Naturvårdsverket fick skrota 40 procent av sin årliga budget, massavskeda kompetent folk och skära ner anslagen till länsstyrelserna och viktiga institutioner som Västkuststiftelsen. De som röjer, spångar och sköter bajamajor i skogar och på skärgårdsöar. Minskade anslag till Hav- och Vattenmyndigheten. Och till Skogsstyrelsen som tvingats göra sig av med personal som enligt lag ska granska och stoppa avverkningar i fall de hotar rödlistade arter i skogen.
”Klimatkris” kan man också med fog säga om de gångna tre åren med Ulf Kristersson. Och den som egentligen bestämmer och hotar med regeringskris om han och SD inte får som de vill: Jimmy Åkesson
2025 ökar Sveriges klimatutsläpp för första gången på många år, som ett resultat av politiska beslut: Sänkta diesel- och bensinskatter, sänkt reduktionsplikt (inblandning av förnybara bränslen), skrotad elbilspremie mm. Just nu är ökningen 7 procent. Med den kursen kommer klimatmålen för 2030 inte att nås, troligen inte heller målen för 2040 och 2045. Näringslivet, forskare, Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet m fl har länge varnat regeringen. Men klimatminister Romina Pourmokhtari tvår sina händer i stället för att erkänna fiaskot och avgå som hon lovat .
Regeringen satsar i budgeten inte en enda extra krona på klimatanpassning. Och inget på havsbaserad vindkraft, den enda kraftkälla som kan svara upp mot det nya stora elbehov företag och hushåll förväntas ha de kommande 5-15 åren. Absurt, eftersom allt detta måste betraktas som säkerhetspolitik i en orolig tid.
Finns det då något bra för naturen i höstbudgeten? Ja, hotet om att skrota beteslagen är avvärjt, den som på 80-talet inspirerades av Astrid Lindgren och som ger mjölkkor laglig rätt till utebete om sommaren. Ett bete som är helt nödvändigt för att främja Sveriges rikaste biologiska mångfald: Örter, insekter, småfåglar. Lagen blir kvar. Och hör och häpna: Djurhållarna/bönderna får stöd, 1000 kr för varje betande ko.
Bravo!