18-26 oktober var min gode vän, radiojournalisten mm Janne Lindvall och jag i Minnesota, USA, dels för att lära känna den svenska 1800-talsemigrationens kärnland (Chisago, 60 km nordost om Minneapoli), dels för att göra intervjuer inför presidentvalet, både i Chisagoområdet och på Gustavus Adolphus College, grundat av en svensk pastor 1862, idag med 2 300 studenter och ett 20-tal olika fakulteter.
Janne sände fyra radioprogram för P4. Själv skrev jag två krönikor direkt från USA för tidningen Bohusläningen – och en text nu (se nedan) efter att jag varit hemma en dryg vecka och begrundat alla intryck.
Här alltså dagens krönika:
Nu behöver världen massor av människor som lever mer för andra än för sitt privata ego. Det sa påven Franciskus i Malmö i tisdags. En bergspredikan, med andra ord: Saliga är de renhjärtade, rättfärdiga, ödmjuka, de som inte förtalar eller kränker utan skapar försoning och fred. En utmaning för oss alla.
Och en etik som totalkrockar med vad Donald Trump är och står för i den allt mer bisarra presidentvalkampanjen. Mannen som hetsar till fördomar, hat, misstro, våld. Och som därför – med sina snabbt växande kärntrupper – utgör ett hot mot allt vad tolerant mångkultur och demokrati heter. I USA – och överallt på klotet.
Kan denne nioåring med adhd – som han nyligen kallats av sin biografiförfattare – verkligen vinna valet på tisdag? Ja, procentuellt har han på bara en vecka, efter nya mejlavslöjandet, hunnit i kapp Hillary Clinton. Det som avgör valet är dock i vilka delstater kandidaterna är starkast, det vill säga hur många elektorsröster de får. Och där har Clinton nu på torsdag eftermiddag, när detta skrivs, sannolikt säkrat 293 av 270 nödvändiga, medan Trump har 243. Allt enligt sajten Five Thirty Eight (538, det vill säga totala antalet elektorer) som drivs av Nate Silver, statistikgeniet som i presidentvalet 2012 prickade 100 procent rätt i samtliga 50 delstater. Silver anser just nu att Hillary statistiskt har 66 procent chans att vinna, Trump cirka 33.
Trots alla kränkningar och sexskandaler, trots varningar från USA:s ekonomiska, militära och politiska elit om att han som president blir en nationell och global katastrof – trots allt detta kan den faktabefriade fastighets- miljardären Donald Trump kanske vinna nyckeln till Vita Huset. Hatet mot Hillary Clinton– med fyrtio års erfarenhet i politikens hetluft – är starkt nog.
För en svensk är detta inte helt lätt att begripa. Eller kanske ändå? För vi har ju farliga populister på G också här i vårt Europa. Ledare som lovar enkla, snabba lösningar på komplexa problem. Och som, med ytliga mediers hjälp, kan mobilisera folk som känner sig osedda, vilsna, rädda och missförstådda och fått nöja sig med smulor medan andra blivit rika.
Enda motmedicinen är att demokratiska politiker lyssnar mer empatiskt och effektivt utjämnar klyftor. Något att tänka på även för svenska partiledare.