Jag kände den redan i trappan: Doften av böcker. Eggande för oss som älskar att ströva i bokhandlar, antikvariat, bibliotek. Vi som njuter av att stryka romaner, diktsamlingar och faktaböcker över ryggen, lyfta ner dem från hyllorna, smaka på texter, bläddra, lukta.
En kväll för tio dagar sedan föreläste jag på Idala-Gällinge folkbibliotek. Två socknar på gränsen mellan Hallands ljusa slätter och mörka barrskogsbälte. Mörkt var det också när jag klev av bussen, i hällande regn. Men jag har färdats här förr och vet hur vacker trakten är. En levande landsbygd – med biblioteket som kultur- och mötescentrum!
När Kungsbacka kommun 1993 inte längre orkade driva det tog ”gillena” över, alltså socknarnas bägge hembygdsföreningar. ”Ja, i tjugofem år har vi gjort jobbet ideellt”, skrattar Ulla Ahlqvist, en av eldsjälarna när hon välkomnar mig här på andra våningen. Lågt i taket, dignande bokhyllor, travar på bordet, mysljus. Och så denna underbara doft! Sedan går vi ner, samlingssalen är fylld av folk som lämnat teven och datorn för att lyssna till ett kåseri om skrivandets glädje, med fokus på böcker jag gjort om kor, klimat och kulturlandskapets skönhet. Det känns hedersamt och inspirerande.
Kvällen därpå föreläser jag över ett annat boktema i Växjös stora, ljusa, generösa stadsbibliotek. Överallt sittgrupper för boklig passion, studier, fika, moderna media.
Idala-Gällinge och Växjö – och Ljungskiles nya fina! – är tre av Sveriges cirka 2 270 bibliotek; utöver folkbiblioteken finns ju som bekant bl a skolbibliotek, högskole-, sjukhus- och fängelsebibliotek. Sammantaget är biblioteken Sveriges största, utspridda kulturinstitution med cirka 60 miljoner fysiska besök årligen. Och drygt 80 miljoner boklån alla kategorier; varje bok/tidning på folkbiblioteken utlånas statistiskt sett två gånger, en hög siffra. Och därtill mängder av kulturaktiviteter; 60 procent av dem för barn och ungdomar.
I väntan på siffrorna för 2018 – som släpps i maj – kan vi jämföra året 2017 med 2016: 12 färre folkbibliotek (men 11 fler skolbibliotek!), 3 procent färre fysiska besök (-2,3 miljoner) och 4 procent färre fysiska lån (tappet gäller främst män och ungdomar). Däremot en ökande trend mot e-lån, e-böcker och en bättre pedagogisk användning av skolbiblioteken. Bokläsning i allmänhet håller också ställningarna, något som jag, liksom mina grannar och hängivna biblioteksproffs, gläds åt.
Biblioteken – för bildning, kunskap, horisontvidgning, tolerans, demokrati, kulturmöten, självkännedom, språkträning, engagemang, njutning…. Vad vore Sverige utan dem?
Politiker i stad och land – besinna edert ansvar!