2016 gjorde M, KD, C, S och MP en unik politisk överenskommelse: År 2040 ska all el i Sverige vara helt förnybar, byggd på vatten-, vind-, bio- och solkraft. Nya kärnkraftverk förbjuds inte men den som vill bygga dem måste göra det på marknadens villkor utan – som idag – statlig subvention.

På senare tid har Ebba Busch Thor (KD) och Ulf Kristersson(M) krävt att Sverige ska satsa på ny kärnkraft. Det behövs om vi ska uppfylla våra klimatlöften, påstår de; kärnkraftverk släpper ju inte ut koldioxid.

Har de rätt – i sak? Knappast:

1.Kärnkraften behövs inte. 2019/2020 faller två svenska reaktorer för åldersstrecket och stängs av sina ägare. Senast 2040 stängs de övriga sex av samma skäl. Men de måste inte alls ersättas av nya! Statens Energimyndighet visar i en rapport 2018 att Sverige har mycket goda förutsättningar för ett 100 procent förnybart elsystem, kostnadseffektivt och med hög försörjningstrygghet. Utbyggnadstakten av vind och nu även sol är snabb; ny teknik och samarbete kring elöverföring inom EU hjälper oss också att kraftigt effektivisera användningen av ström i industri, hushåll och trafik.

Man ska också komma ihåg att ny kärnkraft tar 10-20 år att bygga; den kan därför i tid varken rädda oss eller världen ur klimatkrisen.

2.Ny kärnkraft är dyrare. El från ny kärnkraft i EU är f n mer än dubbelt så dyr som vind-, sol- och vattenkraft (ca 1 kr/kWh jämfört med ca 40 öre/kWh). Och prisgapet växer. KD:s och M:s nya svenska kärnkraft förutsätter skattebetalarnas support – men det talar de tyst om, Busch Thor och Kristersson.

3.Kärnkraften har fortfarande olösta problem. Efter 40 år med kärnkraft i Sverige är frågorna om slutförvaringen av det utbrända kärnbränslet inne i en juridisk process där den s k KBS-metoden – kopparkapslar i bergrum på 500 meters djup i Forsmark, Uppland – kritiseras av många forskare. Andra problem är uranbrytningen och risken för terroriststöld av upparbetat avfall för tillverkning av bomber. Fukushimakatastrofen i Japan – som fick Tyskland att besluta om avveckling av sin kärnkraft till 2022 – visar att även ”säker drift” kan kollapsa.

Men den s k fjärde generationens kärnkraft löser väl problemen? Ja, den är säkrare. Och utbränt bränsle kan användas på nytt vilket minskar avfallsmängden. Ändå alstras farligt avfall som måste hållas isolerat från människor och miljö i åtminstone tusen år. Och, viktigt: Tekniken bedöms vara i storskalig drift först om 20, 30 år.

M och KD skapar förvirring och osäkerhet med sitt energiutspel. Inte minst i industrin, som ju applåderade energiöverenskommelsen från 2016. Låt den ligga fast!