Häpnad och engagemang – det har varit mina viktigaste drivkrafter i skrivandet sedan debuten med Jord att älska 1981. Och i de 45 böcker som hittills kommit därefter.
Idag, inför en fullsatt salong av läslystna på Bokmässan i Uddevalla fick jag berätta om mitt skrivande:
Att jag är uppvuxen i ett hem tapetserat med böcker, vibrerande av bokläsning och diskussioner, av pappa författarens skrivmaskinsknatter i svinottan.
Att jag för egen del skriver i och av häpnad – över universum, Moder Jord, den levande cellen, myllret av arter, människohjärnan där materien skriver poesi och musik.
Att böckerna också speglar mitt livslånga engagemang – för hav och skog, luft och vatten och ett anständigt liv för alla födda och ännu ofödda. Hållbar tillväxt, rättvist fördelad, vilket kräver en ny politisk ordning och starkt folkligt tryck. Böcker av typen Jorden har feber
Jag viftade med opus jag särskilt älskat att göra; Jordens sång (många upplagor och turneer med Lasse Berghagen i folkparkerna), Förundran, Planeten havet, Världens chans, Västkust, Darwin och Vår Herre, Röster från skogen.
Jag berättade om ambitionen att bygga broar mellan poesi och biologi, ekologi och musik, kort sagt humaniora, samhälls- och naturvetenskap. Om hur makalöst det är att göra research och lära sig nya saker. Om glädjen att möta läsare. Och att fader Gunnar, Tomas Tranströmer, Sven Rosendal, Harry Martinson, Sven Lidman, Bellman och Taube och många fler inspirerar mig
Romaner? Ja, kanske är det dags? Min och Bodil Jönssons miljödeckare för snart trettio år sen refuserades av förlaget redan i farstun. Det närmaste jag varit är teatermanuset till Bredfjällspelen, med repliker i kött och blod från människor som levde för länge sedan.
Bokmässan i Uddevalla blev succé med mingel och fullt hus – grattis arrangörerna på Stadsbiblioteket!